Holmström minns NHL-åren med glädje – och smärta

I serien Catching Up With presenterar NHL.com/sv varannan vecka under säsongen en svensk före detta NHL-spelare, tar rätt på vad han gör idag och ser tillbaka på hans karriär i världens bästa hockeyliga.

Idag: Tomas Holmström, fyra gånger Stanley Cup-mästare med Detroit, och nu tillbaka som tränare i moderklubben Piteå IF i Hockeyettan.

Det skulle bli ett kort inhopp för att rädda moderklubben Piteå IF till slutspel i norra Hockeyettan. Något Tomas Holmström, när NHL-com/sv talade med honom om det för knappt två månader sedan, kallade ”en komprimerad historia med 17 matcher på sju veckor”.
Det blev det också.

Och nu blir det minst ett år till. Tidigare i veckan skrev ”Homer” på ett nytt tränarkontrakt med klubben.

Han ser det som en utmaning.

– Ja, men det är ju häftigt. Nu får vi (Tomas och assisterande tränaren Daniel Rankvist) ta hand om allt från start; vi kan bygga laget och vara med från början, med sommarträningen och från när vi går på is. Det blir något helt annat än att hoppa in mitt i.

Tomas Holmström, 53, har samlat på sig mer än 30 års erfarenhet som hockeyspelare på toppnivå. Han var 38 år gammal då han lade skridskorna på hyllan efter 15 år i Detroit Red Wings, 1027 matcher och 530 poäng (243+287) plus 97 poäng (46+51) på 180 matcher i slutspelet. Det med ett facit på fyra Stanley Cup plus SM-guldet med Luleå 1996 och 51 landskamper med Tre Kronor med OS-guldet 2006 som främsta merit.

Efter den aktiva karriären startade Tomas Holmström företag i byggbranschen som bland annat skötte affischeringen i alla busskurer från Piteå och ner mot Ö-vik. Inhoppen i ishallen blev mer sporadiska: ett år som tränare i Norrbottens TV-pucklag och två år som assisterande för Piteås juniorer.

När Holmström kastades in i Piteås tränarstab den 13 januari var det för att rädda klubben till slutspel. Det gjorde han också: på 21 matcher ”pre-Holma” hade Piteå tagit 23 poäng och låg på 16:e plats i Norra Hockeyettan. På de återstående 17 matcherna tog laget 28 poäng, och när serien var färdigspelad återfanns Piteå på tionde och sista slutspelsplatsen. I playoff blev det dock respass direkt, 1-6 och 3-4 mot Kalix.

Och många trodde att Holmström skulle tacka för sig. Han hade ju nått klubbens uppsatta mål. Men inte: för Piteå IF var det en självklarhet att fråga om tränarduon ville fortsätta. För Piteå-Tidningen berättar sportchefen Anton Wallsten att det inte krävdes någon längre betänketid för att ställa frågan:

– Vi känner att det är en bra duo som har drivit på arbetet bra med utveckla laget, spelarna och hela verksamheten, sade Wallsten. Och det är fint att ha en lokal anknytning på tränarsidan.

För tränarduon var det en självklarhet att tacka ja. Även om det inte alls var lika säkert att det skulle bli en fortsättning när Holmström tog beslutet att hoppa på tränarutmaningen:

– Nej, då visste jag ju inte… jag kanske skulle bränna allt krut på en gång. Men jag har mitt DNA i den här klubben. Vi har ett ungt lag med många spelare som fostrats här. Det är en häftig utmaning att få vara med och bygga något. Jag ser fram emot att få jobba vidare med de här grabbarna; det ska bli kul. Och så måste jag ha något att göra; det är ju så när man har lite ADHD i sig…

Att ha sitt hockey-DNA i Piteå är Tomas Holmström inte ensam om. Staden med drygt 40 000 invånare är en storexportör av NHL-spelare: Piteå IF har också sett fyrfaldige Stanley Cup-mästaren Stefan Persson (Islanders), Mikael Renberg (Flyers berömda Legion of Doom), Mattias Öhlund (Canucks och Lightning), Lars Lindgren (Vancouver, Minnesota North Stars) och Nils Lundkvist, nu i Dallas Stars, ta sina första skär i det som idag heter LF Arena.

Tomas Holmström är en av bara fyra svenska spelare som vunnit Stanley Cup fyra gånger. Stefan Persson och Anders Kallur gjorde det med New York Islanders 1979-83, och Holmström gjorde det tillsammans med Nicklas Lidström i Red Wings 1997, 1998, 2002 och 2008.
Högerforwarden Holmström blev känd för sin tuffa spelstil och sin enorma stryktålighet; han fattade posto framför motståndarmålet och flyttade inte på sig hur många rapp han än fick över benen eller kroppen. En uppoffrande spelstil som publiken i dåvarande Joe Louis Arena lärde sig att uppskatta högt och rent.

– Vi ska försöka ha en i varje femma som står framför mål i vårt lag nu, skrattar Holmström. Nä, alla kan ju inte spela som jag gjorde och alla har inte de lagkamrater som jag hade i Red Wings. Det var ett lag som går utanpå det mesta.

Holmströms tuffa och uppoffrande spelstil kom dock inte gratis. Den kostade och kostar på: en axel smärtar och det gör ont i nacken ibland. Han har en förstärkning i vänster knä, ett kirurgiskt ingrepp för några år sedan som gör det svårt att springa längre sträckor. Han håller sig till padel, ungefär där går smärtgränsen, berättar han för NHL.com/sv.

Tomas Holmström var känd som en lagspelare. Något han idag stryker under vikten av:

– Jamen, om inte gruppen fungerar utanför isen, så fungerar inte gruppen på isen heller. Vi hade en enormt bra grupp i Red Wings; alla drog åt samma håll. Alla hade sina roller; jag hade min. Alla minnen… jag har ju åkt på sex hjärnskakningar också, så minnet sviktar väl lite ibland (skratt), men alla roadtrips med grabbarna, alla fina middagar efter att vi vunnit, att vi fick komma till Vita Huset några gånger.

Tomas Holmströms plats i hockeyhistorien är bland spelare av yppersta NHL-klass, en snabb vandring bland namn från Hockey Hall of Fame. Bland många kan nämnas Sergei Fedorov, Vyacheslav Kozlov, Brett Hull, Dominik Hasek, Steve Yzerman, Brendan Shanahan, Pavel Datsyuk, Viacheslav Fetisov, Igor Larionov och Luc Robitaille - de båda sistnämnda Holmströms kedjekamrater under ett par år. Och bland många svenskar finns spelare som Nicklas Lidström, Henrik Zetterberg och Nicklas Kronwall, också där för att nämna några.

När Fedorov i början av året fick sin tröja hissad i taket i Little Caesars Arena var Holmström inbjuden, men valde att stanna hemma: det hade blivit för många resor då. Men minnet av den sovjetiske superstjärnan är klart.

– Han flög ju fram på isen, en grym skridskoåkare och en grym spelintelligens. Han var otrolig att se.
                                                                                                                                           
– Jag skulle väl kunna skriva en bok, säger Holmström. Det var faktiskt någon som frågade mig om det när jag flyttade hem. Så det kanske är dags att göra det, medan jag fortfarande kommer ihåg det som hände…

-----

Det här är den elfte delen i artikelserien Catching Up With… Tidigare: Per-Erik Eklund, Philadelphia Flyers (16/10), Mikael Samuelsson, Detroit Red Wings (30/10), Pelle Lindbergh, Philadelphia Flyers (11/11), Christer Kellgren, Colorado Rockies (28/11) och Niklas Hjalmarsson, Chicago Blackhawks (11/12), Patric Hörnqvist, Pittsburgh Penguins och Florida Panthers (26/12), Håkan Andersson, Detroit Red Wings (8/1), Kent Nilsson, Calgary Flames, Edmonton Oilers (22/1), Nicklas Lidström, Detroit Red Wings (5/2) och Tomas Jonsson, New York Islanders (26/2).