TORONTO -- Det avtryck och intryck Zdeno Chara lämnade i Boston Bruins, det är något som kommer att finnas kvar för alltid.
Men när den slovakiske backen Chara beslutade sig för att skriva på med Bruins den 1 juli 2006, var det ett beslut som fattades på några få minuter.
– När jag blev free agent, då var det så på den tiden att vi inte fick utforska städerna och lagen [i förväg], berättade Zdeno Chara på söndagen. Det som fanns var i princip en telefonlinje och min agent sade till mig att 'du måste vara redo att fatta ett beslut, för när [free agency] öppnar klockan tolv vet vi inte vem som kommer att ringa’.
Naturligtvis var det Bruins som ringde och Chara skrev på ett femårskontrakt. Det var ett drag som tog upp honom på vägen att bli en legendar i Boston, och nu också medlem i Hockey Hall of Fames invalsgrupp 2025.
Chara berättade sin historia i samband med Inductee Fan Forum, ett evenemang som startades 1999 på förslag av Wayne Gretzky. Där får fansen ställa frågor till dem som väljs in HHoF i spelarkategorin.
Och inte ens en snöstorm i början av november kunde hindra fansen från att fylla Stora salen i Hockey Hall of Fame för att ställa sina frågor till Zdeno Chara, Joe Thornton, Duncan Keith, Brianna Decker och Jennifer Botterill. Evenemanget tog en timme att genomföra, en timme som bjöd på många skratt, många särskilt efter Joe Thorntons svar på frågorna, och några känslosamma ögonblick när varje spelare delade med sig av sina mer personliga berättelser.
För Chara handlade den berättelsen om just det beslut han stod inför när han fått status som Unrestricted free agent (UFA) efter sina fyra första säsonger med New York Islanders och sedan ytterligare fyra år med Ottawa Senators.
– Jag minns att jag och min fru Tatiana satt i sängen och bara tänkte: 'Vart ska vi? Vart ska vi skriva på?', sade Chara. Det är verkligen det stora okända man står inför, för när man får telefonsamtalet så vet man att det finns ett lag som är intresserat. Och att det finns en överenskommelse som gäller här. Men två minuter senare säger min agent att ’det finns två andra lag som kommer med samma erbjudande’. Det finns en stad som jag kan åka till, men jag måste bestämma mig på två minuter. Jag måste ge dem ett svar tillbaka, och det måste gå fort; på 180-200 sekunder måste du bestämma dig för vart du ska ta vägen, för de lagen har inte tid att vänta... då börjar de kanske att jaga någon annan.
Zdeno Chara skrev inte bara på för Boston Bruins. Han blev även kapten för laget och hjälpte som sådan klubben att vinna Stanley Cup 2011 och även att gå till Stanley Cup-finalerna 2013 och 2019. Chara spelade 1 023 matcher för Bruins, vilket placerar honom på åttonde plats i lagets historia när det handlar om spelade matcher.
Några andra höjdpunkter på Fan Forum:
Brianna Decker, som vann guld med USA i OS i Pyeongchang 2018, berättade historien om hur det gick till när hon fick samtalet från Hall of Fame. Hon satt på sin åkgräsklippare och klippte gräset tidigare i juni när telefonen började ringa och det kom ett samtal från Toronto. Först trodde hon att det var en av de anställda från Shattuck-St. Mary's, där hon är assisterande tränare.
– Det var en vanlig dag i Minnesota, sade Decker. Jag ignorerade det, men då kom det ett telefonsamtal till. Och jag tänkte att ’jag borde nog svara på det här’. Och mycket riktigt, det var Ron (Francis) och Lanny (McDonald) i andra änden på linjen.
Duncan Keith, som spelade 16 av sina 17 NHL-säsonger för Chicago Blackhawks och är en trefaldig Stanley Cup-mästare (2010, 2013 och 2015), hade kanske det mest innerliga ögonblicket på Fan Forum. Det var när han i publiken kände igen och tackade en grupp Blackhawks-fans som stöttat honom genom hela hans karriär och som nu fanns på plats; de satt på första raden. Keith drog ner leenden när han berättade om hur det gick till när han kom att bära nummer 2 bak på tröjan.
– Jag minns att jag skickades ner till Norfolk när jag var 20 år. Det var efter mitt första träningsläger, berättade Duncan Keith. Jag kom till Norfolk, jag gick in i omklädningsrummet och såg att tröjan med nummer 2 hängde där Och jag sade till mig själv att ’jag antar att jag är nummer 2’.
Jennifer Botterills berättade om varför hon bar nummer 17. Det gick tillbaka till ett samtal hon hade med sin pappa när hon var bara 15 år gammal.
