Vancouver Canucks v Washington Capitals

Varannan onsdag under säsongen presenterar NHL.com/sv en svensk före detta NHL-spelare, tar rätt på vad han gör idag och ser tillbaka på hans karriär i världens bästa hockeyliga. I det här avsnittet möter vi backen Mattias Öhlund, en av de spelare som fått legendarstatus i Vancouver Canucks.

Mattias Öhlund har slutat med hockey. Han och familjen bor halva året i Marbella där Mattias, nu 47 år gammal, försöker förbättra golf-handikappet på 6,2.
– Ja, det borde ju vara mycket lägre med tanke på hur många timmar jag lägger ner på det, skrattar Mattias.

Mattias Öhlund hockeyfostrades som så många andra i Piteå i Division ett. Han kom till Luleå Hockey 1994 och lämnade elitserien och Luleå för Vancouver Canucks till säsongen 1997-98. Då var Canucks ett bottenlag i National Hockey League. Klubben hade anslutit till NHL 1970 och tillsammans med Buffalo Sabres gjort ligan 14 lag stark. När Mattias Öhlund kom till Canucks, höll laget till i de nedre regionerna av Pacific Division och senare Northwest Division.
Men med tiden förändrades bilden. Henrik och Daniel Sedin kom till Vancouver tre år efter Öhlund och i en tidigare intervju med NHL.com/sv öste Henrik Sedin beröm över Öhlund i ett uttalande som är nästan profetiskt idag när Vancouver är ett topplag i Western Conference och nämns med stor respekt i Stanley Cup-snacket.

Vancouver Canucks v Toronto Maple Leafs

– Fansen här (i Vancouver) tog Mattias till sina hjärtan för att han gav allt och gjorde det varje kväll. Fansen gillade honom för att han kunde gå ner och blocka skott. Och han kunde kasta handskarna. Han var en ledare på isen. Hans generation förvandlade Vancouver från ett hit-och-dit-lag till en utmanare om Stanley Cup. Mattias hade stor del i det, sade Sedin.

I december 2016 blev Mattias invald i Canucks Ring of Honour. Ett erkännande för elva säsonger i Vancouver, omräknad till 837 matcher i grundserien med ett facit på 338 poäng (93+245) plus 70 matcher i slutspelet (10+21) och med 815 utvisningsminuter.

Ring of Honour är Canucks eget Hall of Fame. Ett prestigetungt och åtta man starkt sällskap där Mattias är den andre svensken som har sina namn, bilder och karriärer visade i en permanent utställning i Rogers Arena: före detta poängkungen Thomas Gradin, i Canucks 1978 till 1986, valdes in 2011. Orland Kurtenbach (spelade 1970-74) var den förste kaptenen för Canucks och valdes in 2010, samma år som legendariske målvakten Kirk McLean (1987-98). 2011 anslöt backen och veteranen Harold Snepsis (1974-84, 1987-90) och 2014 var det dags för spelaren, tränaren, general managern och presidenten Pat Quinn (spelare 1970-72, ledare 1987-97) att ta plats i det exklusiva sällskapet. Efter Öhlund kom 2019 forwarden Alex Burrows (2006-17) och 2023 målvakten Roberto Luongo (2006-14).

– Det är en stor ära att få vara en i det sällskapet. Stora hockeymänniskor allihopa. Jag är stolt, säger Öhlund.

Till säsongen 2010-11 trejdades Mattias till Tampa. Det blev bara ett år och 70 matcher (0+5) innan en knäskada satte stopp för karriären. Kontraktet med Tampa var långt och bergfast och Mattias tjänade bra utan att spela, innan kontraktet gick ut i april 2016.

Idag lever Mattias Öhlund ett annat liv. Efter karriären valde han att inte flytta hem till Piteå, eller ens till Norrbotten. Han och familjen, hustrun Linda och barnen Viktor, Hanna och Stella hamnade i Stockholm.

– Det passade oss bättre att bo en större stad. Vi hade barn som skulle plugga så det var en bättre bas. Men jag har ju kvar min pappa och min frus släkt i Norrbotten, så vi är där några gånger per år. 

Mattias har också hittat sitt nya liv i Stockholm:

– Jag har gjort lite av varje de senaste åren… jag har pluggat och gjort lite affärer. Det är några småinvesteringar som tar lite tid. Jag gör det tillsammans med en gammal kompis från Norrbotten. Vi håller på i byggbranschen, köper och säljer tomter och så… med olika resultat, givetvis. Byggbranschen är inte så het nu.

Vancouver Canucks v Toronto Maple Leafs

– Vi bor i Spanien halva året, jag har ju två vuxna barn hemma och en dotter på 13 år som går i skolan här. Jag mår bra, helt enkelt.

Och han har ingen kontakt med hockeyn.

– Karriären var rolig, enormt kul både i Kanada och i USA, men den känns som ett passerat kapitel. Det var fantastiskt på alla sätt, men när karriären väl tog slut, så var jag också väldigt färdig på alla sätt. Det var ett avslutat kapitel. De flesta slutar ju spela för att de antingen är för dåliga eller för att de är skadade och de sista åren var rätt slitsamma.

Mattias, kan man säga, bröt helt med hockeyn.

– Nu kan jag se en hockeymatch på TV igen, men under många år slog jag aldrig på TV:n för att se hockey; jag ser Luleå Hockey eller Skellefteå spela. Jag har bekanta i båda de föreningarna, så där kan jag följa någon slutspelsmatch. Men på grund av tidsskillnaden blir det sällan Vancouver.

– Jag har sporadisk kontakt med några som fortfarande jobbar i Vancouver, men jag har inte varit dit sedan invalet i Ring of Honour. Samma gäller för Tampa; de flesta i min generation spelar ju inte längre.

Bara 19 år gammal blev Mattias Öhlund svensk mästare med Luleå efter en formidabel säsong 1995-96. Ett hockeyår som också gav en silvermedalj i JVM där Mattias utsågs till bäste back och tog en plats i All Star-laget. 1998 vann han VM-guld med Tre Kronor i Zürich i Schweiz, och 2006 OS-guld i Turin efter den historiska segern med 3-2 i finalen mot Finland.

Men han vann aldrig Stanley Cup. Under Mattias år i klubben var Canucks aldrig i närheten av en cupfinal:

– Stanley Cup… ja, i mina ögon är det det allra mest optimala man kan vinna. Visst, jag har bra minnen av SM-guldet, VM-guldet och OS-guldet men det som skulle ha varit så fantastiskt, det hade ju varit att få vinna Stanley Cup. Det saknar jag från karriären. I den här branschen är det Stanley Cup som gäller, men jag var aldrig riktigt nära där…

Ändå har han lämnat ett bestående avtryck i Vancouver Canucks. Daniel Sedin mindes hur det var när bröderna kom till Vancouver:

– När vi kom till Vancouver var vi 20 år och Mattias var 24, fortfarande en ung kille. Men han lärde oss så mycket om hur man är ett proffs, hur man uppför sig på isen och hur man behandlar människor. Han lärde oss var det betydde att vara NHL-spelare, sade Daniel Sedin till NHL.com/sv.

Och Henrik Sedin ser Mattias Öhlund som en av de största:

– Eftersom han försvann till NHL så tidigt så är han lite underskattad hemma i Sverige. Han är inte lika högt rankad som Lidström, men han är en av de fem bästa försvarsspelarna från Sverige genom alla tider.

Tidigare i artikelserien: Chicagos dubble Stanley Cup-vinnare Johnny Oduya (13/12), Montreals Le Petit Viking Mats Näslund (1/1), Håkan Loob, ende svensk att nå 50 mål (17/1), Mr. Magic Kent Nilsson (30/1), Gretzkys partner Niklas Sundström (14/2) , svenske NHL-pionjären Thommie Bergman (28/2), fyrfaldige Stanley Cup-vinnaren Anders Kallur (13/3) och Detroits lagkapten Henrik Zetterberg (27/3).

Relaterat Material